Hyllning till en modig man
Den fjärde juli står det inte stilla i USA. De firar att det förlöpt tvåhundratrettioåtta år (om jag räknat rätt) sedan tretton, då brittiska, kolonier år 1776 förklarade sig självständiga från Storbritannien. USA som idé har jag prisat tidigare, ibland med hjälp av Abraham Lincoln. Det är ett land bestående av immigranter som samlats kring en gemensam idé där alla ryms in. På många sätt är det precis som Åland. Vi är kanske inte en nation men vi utgör en ö som är byggd på inflyttning och idéer utifrån. Detta har skett tack vare utåtriktade företagare.
I dag och här ska det därför handla om något annat och för oss viktigare än USAs nationaldag. Temat för dagen är det entreprenörskap som blev början till vad vi i dag känner som Ålands penningautomatförening, en av den åländska välfärdens allra viktigaste byggstenar och största arbetsgivare. PAF startade förvisso först den första januari år 1967 men de facto sattes fröet exakt den 4 juli år 1964. Då började den spelverksamhet som skapat kreativa arbetsplatser och en internationell plattform för hela Åland. Mannen bakom det heter Bengt Wiljanen som sedan dess byggt upp mycket mer på Åland och i Finland och som i dag fortfarande, varje dag, åker till kontoret för att hålla koll på vad som händer.
I dag och här ska det därför handla om något annat och för oss viktigare än USAs nationaldag. Temat för dagen är det entreprenörskap som blev början till vad vi i dag känner som Ålands penningautomatförening, en av den åländska välfärdens allra viktigaste byggstenar och största arbetsgivare. PAF startade förvisso först den första januari år 1967 men de facto sattes fröet exakt den 4 juli år 1964. Då började den spelverksamhet som skapat kreativa arbetsplatser och en internationell plattform för hela Åland. Mannen bakom det heter Bengt Wiljanen som sedan dess byggt upp mycket mer på Åland och i Finland och som i dag fortfarande, varje dag, åker till kontoret för att hålla koll på vad som händer.
I dag är det nämligen inte bara premiär för PAF Carnival på torget i Mariehamn. Det är också på dagen femtio år sedan det allra första roulettbordet på Åland och i Finland öppnades i legendariska Societetshuset i Mariehamn. Pionjären och entreprenören Bengt Wiljanen var den som startade verksamheten som senare och tillsammans med några ideella organisationer skulle forma Ålands penningautomatförening – PAF. Tack vare det bolaget har vi på Åland i dag en social välfärd i världsklass och arenor för kultur och idrott som annars bara kan hittas i metropoler. PAF har också vuxit till en nöjeskoncern som skapar exportintäkter och har aldrig dragit sig för att utmana även på internationella marknader.
Tänk er nu tillbaka till lördagen den 4 juli år 1964, Lyndon B Johnson var president i USA, Beach Boys och Roy Orbison var heta i musiken och Alfred Hitchcock gick från klarhet till klarhet i filmen. Åland var ett Åland där sjöfarten dominerade men besökarna var sällsynta:
Hösten år 1963 hade Wiljanen varit i Sverige och för första gången på riktigt sett hur roulett spelades i den svenska huvudstaden. Han blev eld och lågor och såg framför sig hur ett roulettbord skulle upprättas i det egna pensionatet, som förnöjelse för gästerna. Hemma satte han igång tillståndsprocessen vilket inte var någon enkel manöver. Åland hade ännu ingen egen lotterilagstiftning och den finländska var allt annat än tillåtande när det gällde spel. I synnerhet utgjorde roulett som överhuvudtaget inte existerade i Finland ett rött skynke.
Ändå lyckades Bengt Wiljanen få ett sex månader långt tillfälligt tillstånd som började gälla den 4 juli 1964. Fast inte som han hade tänkt sig från början.
”Det var inte möjligt att få det till Gripen. Myndigheterna krävde servering, fasta öppethållningstider, vaktmästare och sådant som bara riktiga restauranger har”, säger Bengt Wiljanen.
Lösningen blev Societetshuset i Mariehamn som låg där Självstyrelsegården i dag finns. Det franska roulettbordet hyrdes in från Gröna Lund i Stockholm där spelet inletts några år tidigare. I dag står det i PAFs styrelserum i huvudkontoret i Dalkarby.
Det första roulettbordet väckte stor uppmärksamhet i hela Finland. Åland blev snabbt att kallas Nordens Monte Carlo även om vinsterna var ganska blygsamma. Spelet bedrevs med jetonger av plast vilka växlades in i Sociskassan. Vinsten som var högst 50 mark måste sedan spenderas i restaurangen.
Rummet som bordet stod i var enkom anpassat för rouletten. Taket var svart och väggarna röda. De första croupiererna, fyra stycken, följde med bordet från Stockholm men redan på hösten år 1964 börja Bengt Wiljanen skola upp egna. I den första kullen fanns Trygve Almkvist, Sune Andersson, Lars Porko, Folke Husell och Bjarne Blomster med flera.
”Det var absolut inte vem som helst som kunde bli croupier. Det behövdes ordningssinne och mattehuvud och mycket mer”, säger Bengt Wiljanen i dag.
Investeringen i den första rouletten var inte liten för turistföretagare Bengt Wiljanen och reglerna för vad man fick göra rätt oklara. Därför samarbetade han nära med olika myndigheter, finansiärer och opinionsbildare. Bland dem som följde med på Wiljanens studiebesök innan bordet stod klart fanns till exempel bankdirektörerna Thorvald ”Thusse” Eriksson, Erik Rask, Knutte Mattsson, juristerna Sune Carlsson och Jan-Erik Lindfors och även radiomannen HelgeSölgén. Utan deras stöd hade allt blivit mycket svårare. Det fanns såklart motståndare även då till det nya men de eventuella förtjänsterna lockade alla.
Någon guldkalv blev inte roulettspelet förrän femton år senare. I slutet av 1970-talet började större vinster strömma in då antalet turister till Åland stabiliserades på ungefär en miljon per år. PAF inledde senare sin verksamhet den 1 januari år 1967 och övertog Bengt Wiljanens casinobord och spelautomater i en överlåtelse som ägde rum år 1976.
Tänk er nu tillbaka till lördagen den 4 juli år 1964, Lyndon B Johnson var president i USA, Beach Boys och Roy Orbison var heta i musiken och Alfred Hitchcock gick från klarhet till klarhet i filmen. Åland var ett Åland där sjöfarten dominerade men besökarna var sällsynta:
Med ett försiktigt och i dag kännspakt rasslande ljud föll kulan ner från den roterande skålen och in i ett av de 37 facken färgade i rött och svart och ett grönt.
Detta ljud inledde redaktionschefen Helge Sölgéns inslag i Radio Åland premiärkvällen för fransk roulett i Societetshuset eller ”Socis”. Dagen var den 4 juli år 1964 och inföll då och i dag med den amerikanska nationaldagen.Bengt Wiljanen var den som låg bakom att Finlands allra första roulettbord lanserades på Åland. Skälet var enkelt. Han ägde Pensionat Gripen söder om Mariehamn och insåg att det saknades sysselsättning för de turister som i allt högre grad började anlända till Åland med den växande men fortfarande ganska nya färjtrafiken.
”Det var på många sätt en viktig dag och jag har tänkt på den extra mycket varje år sedan dess”, säger Bengt Wiljanen, i dag 83 år gammal men fortfarande aktiv och med ett gott minne även för detaljer.
Ljudet från den rullande kulan var något fullständigt nytt för Åland och Finland men skulle bli grunden för det som i dag är PAF.
Hösten år 1963 hade Wiljanen varit i Sverige och för första gången på riktigt sett hur roulett spelades i den svenska huvudstaden. Han blev eld och lågor och såg framför sig hur ett roulettbord skulle upprättas i det egna pensionatet, som förnöjelse för gästerna. Hemma satte han igång tillståndsprocessen vilket inte var någon enkel manöver. Åland hade ännu ingen egen lotterilagstiftning och den finländska var allt annat än tillåtande när det gällde spel. I synnerhet utgjorde roulett som överhuvudtaget inte existerade i Finland ett rött skynke.
Ändå lyckades Bengt Wiljanen få ett sex månader långt tillfälligt tillstånd som började gälla den 4 juli 1964. Fast inte som han hade tänkt sig från början.
”Det var inte möjligt att få det till Gripen. Myndigheterna krävde servering, fasta öppethållningstider, vaktmästare och sådant som bara riktiga restauranger har”, säger Bengt Wiljanen.
Lösningen blev Societetshuset i Mariehamn som låg där Självstyrelsegården i dag finns. Det franska roulettbordet hyrdes in från Gröna Lund i Stockholm där spelet inletts några år tidigare. I dag står det i PAFs styrelserum i huvudkontoret i Dalkarby.
Det första roulettbordet väckte stor uppmärksamhet i hela Finland. Åland blev snabbt att kallas Nordens Monte Carlo även om vinsterna var ganska blygsamma. Spelet bedrevs med jetonger av plast vilka växlades in i Sociskassan. Vinsten som var högst 50 mark måste sedan spenderas i restaurangen.
Rummet som bordet stod i var enkom anpassat för rouletten. Taket var svart och väggarna röda. De första croupiererna, fyra stycken, följde med bordet från Stockholm men redan på hösten år 1964 börja Bengt Wiljanen skola upp egna. I den första kullen fanns Trygve Almkvist, Sune Andersson, Lars Porko, Folke Husell och Bjarne Blomster med flera.
”Det var absolut inte vem som helst som kunde bli croupier. Det behövdes ordningssinne och mattehuvud och mycket mer”, säger Bengt Wiljanen i dag.
Investeringen i den första rouletten var inte liten för turistföretagare Bengt Wiljanen och reglerna för vad man fick göra rätt oklara. Därför samarbetade han nära med olika myndigheter, finansiärer och opinionsbildare. Bland dem som följde med på Wiljanens studiebesök innan bordet stod klart fanns till exempel bankdirektörerna Thorvald ”Thusse” Eriksson, Erik Rask, Knutte Mattsson, juristerna Sune Carlsson och Jan-Erik Lindfors och även radiomannen HelgeSölgén. Utan deras stöd hade allt blivit mycket svårare. Det fanns såklart motståndare även då till det nya men de eventuella förtjänsterna lockade alla.
Någon guldkalv blev inte roulettspelet förrän femton år senare. I slutet av 1970-talet började större vinster strömma in då antalet turister till Åland stabiliserades på ungefär en miljon per år. PAF inledde senare sin verksamhet den 1 januari år 1967 och övertog Bengt Wiljanens casinobord och spelautomater i en överlåtelse som ägde rum år 1976.
Så här såg det ut på Socis då det begav sig för på dagen femtio år sedan i dag. Det var förbjudet att ta med sig grogglasen in till bordet men röka gick bra. Det kunde bli rätt dimmigt innan kvällen var över. |
Så här såg Societetshuset ut där det låg på samma plats som Ålands landskapsregering och Ålands lagting i dag står. I huset hände det mesta som skapade det moderna Åland vi känner i dag. Här fanns vid sidan av restaurang, roulett även Mariehamns elverk och mycket annat. Socis revs i mitten av 1970-talet efter starka protester för att ge rum för Projekt 77 som dagens marmorborg och kringliggande byggnader då kallades. |
Kommentarer
Skicka en kommentar