fredag 20 oktober 2017

Knivskarpa fakta om reform

Genom att slå samman små kommuner med stora uppnår man inga kostnadsinbesparingar men däremot betydande verksamhetsförändringar – till det sämre för de mindre. Den slutsatsen framstår i klart ljus efter att forskarna vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) granskat de finländska kommunsammanslagningar som ägde rum år 2009. Då blev 99 finländska kommuner 32 i syfte att göra bättre och göra billigare. Resultatet blev det motsatta vilket jag även kommenterade häromdagen.

Sparmålet uppnåddes inte, kostnaderna blev tvärtom högre för de nya enheterna då de jämfördes med andra. Konsekvenserna för verksamheten och vardagen för finländarna framstår lika tydligt i den kranka blekhet som eftertanken erbjuder:

• Arbetsplatser flyttades från små till stora kommuner.

• Ju svagare representation en kommun enligt den gamla indelningen hade, desto mer minskade arbetsplatserna. En kommun som fick till exempel tio procent av platserna i det nya fullmäktige förlorade en tredjedel av arbetsplatserna.

• Det är ostridigt att den politiska representationen i det nya fullmäktige påverkar den regionala servicen.

• Byråkratin ökar. I en mindre kommun sker beslutsfattandet ofta informellt och pragmatiskt. I en större är det formella viktigare än det praktiska och klyftan mellan tjänstemän och förtroendevalda växer. Reglerna blir viktigare än verkligheten.

• Den större kommunens förvaltningskultur tar över.

Slutsatserna som Statens ekonomiska forskningscentral tagit fram är i stort sett identiska med den syn som Åländsk Center har på den föreslagna tvångssammanslagningen av åländska kommuner. En sådan leder till centralisering och försämrad service i skärgården och på landsbygden. Tack vare den nu offentliggjorda forskningen är det dessutom bevisat att fusioner leder till högre kostnader, inte lägre.

Det finns EN kommunreform som i ett slag skulle göra livet enklare och vardagen mer rättvis – skapandet av Kommunernas socialtjänst (KST) inom ramen för Ålands omsorgsförbund. Detta arbete borde prioriteras och genomföras så fort som möjligt. Det skulle alla vinna på; kommunerna, klienterna och landskapet Åland.

Med den sociala delen borta skulle kommunerna därefter kunna koncentrera sig på sina riktiga kärnområden; barn- och äldreomsorgen samt grundskolan och den dagliga planering som skapar innehållsrika vardagar för medborgarna.

Centern är inte emot kommunsammanslagningar – OM det sker på kommunernas egna villkor. Självstyrelser ska man hantera på egen hand, utan utomståendes inblandning. Det borde vara lika självklart att sköta den kommunala självstyrelsen gentemot Ålands landskapsregering lika seriöst som vi manövrerar den åländska självstyrelsen gentemot Helsingfors.

Åland består av många och viktiga pusselbitar. De små kommunerna är på många sätt agila förebilder och utgör viktiga konkurrensfördelar i vårt förhållande till omvärlden. Kommunerna gör Åland mer intressant.

Att Ålands landskapsregering valt att stänga både öron och ögon gentemot den åländska vardagen och kommunerna är känt. Om man dessutom väljer att blunda för den ekonomiska forskningens slutsatser är läget mer bekymmersamt. Fast så faktaresistent och verklighetsförnekande kan väl ändå ingen regering vara?

Jörgen Pettersson
Ordförande Åländsk Center


Den här grafen illustrerar kostnad per invånare för fusionerade och självständiga kommuner. Slutsatsen blir att fusioner fördyrar och försämrar.
                                             

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Spännande tid på Gibraltar

Ända sedan den nervösa debuten i den åländska matchtröjan 1985 på Isle of Man har jag insett vikten av att förstå omvärlden och se till att ...