Mina egna ord om kortrutt

Den åländska skärgården utgör i runda slängar en tredjedel av hela Ålands yta. Skärgården definierar på många sätt vårt landskap. Därför är den också intressant och viktig att diskutera.

I dag fortsätter debatten om kortruttsmeddelandet i Ålands lagting. Den började i måndags men hann inte riktigt gå i mål. Jag presenterade först betänkandet från finans- och näringsutskottet och höll sedan följande mer personligt färgade anförande:
Talman,

Det är en lång färd mot en kort rutt. Från finans- och näringsutskottets sida har vi en åsikt som vi förmedlat i betänkandet. Ändå ligger alltid innebörden i ord i betraktarens ögon och jag är nog inte ensam om att ha lärt mig mycket av behandlingen av kortruttsmeddelandet. Det är för övrigt också på sin plats att ge infrastrukturminister Veronica Thörnroos beröm för den idoghet hon visat i framtagandet av slutrapporten som för första gången i den åländska historien presenterar ett gediget faktaunderlag i en komplicerad fråga. Rapporten har väckt många tankar hos mig och hur vi på Åland ska hantera framtiden och alla dess utmaningar. Jag tänker nu drista mig till att föra ett resonemang som landar i vikten av att skapa förutsättningar för hela Åland.

Vi talar ofta om skärgården som en helhet vars framtid är bekymmersam. Det är både sant och inte sant, även här finns viktiga nyansskillnader och stora möjligheter. Det råder nämligen stora skillnader mellan de juridiska enheter, kommunerna, som utgör denna skärgård. 
Vårdö har de facto inga stora problem tack vare närheten till fasta Åland och arbetsplatserna. 
Föglö har såväl många arbetsplatser i vattenbruket som bara tjugo minuter till Lumparland. Deras situation är också god. 
Brändö har i och för sig långt till Mariehamn men bara en halv timme till Osnäs på fasta Finland och sedan en timme till Åbo och dess nästan 200.000 invånare. Där finns stora möjligheter till affärer och andra utbyten. Brändös framtid ter sig mot den bakgrunden ganska ljus och kan rätt hanterat även skapa möjligheter för hela Åland. 
Det är heller ingen hemlighet att Sottunga i dag utgör den kanske svagaste regionen i skärgården och Kökars utmaningar är också både många och svåra.

Mot den bakgrunden gäller det att hitta olika sätt att skapa framtidstro i skärgården, utgående från de egna förutsättningarna. Vattenbruket är en viktig del, både på land och till havs. Närproducerade livsmedel är kanske också en möjlighet. Turismen är antagligen en viktigt tillväxtindustri och något som växer i hela världen. Vår närhet till Mälardalen borde ge möjligheter att sälja vår rena luft, vårt friska vatten och vårt ostörda lugn. Men för att lyckas med det krävs historier som lockar besökare och skapar intresse. Jag hävdar att dessa historier inte är tillräckligt berättade i dagens läge och jag tror det finns potential i att på allvar återuppliva den gamla postvägen, fylla den med innehåll och ta hand om våra besökare.

Mitt emellan Brändö och Vårdö finns exempelvis Kumlinge som med sin spännande historia kunde bli ett självklart besöksmål för den turistström som borde ledas från Sverige, norrut på Åland, över Vårdö, via Brändö till Osnäs och sedan till Åbo. 
På Kumlinge finns en historia som går tillbaka till korstågens tid. Här kastade som ett annat exempel några hundra bönder ut ryska soldater år 1808 i Kumlingeslaget och här byggdes de i tiderna högteknologiska flygfyrarna som även utgjorde mål för sovjetiska bombplan under fortsättningskriget. Detta är fantastiska historier som rätt använda kan göra skillnad och skapa liv i skärgården. På vägen till Vårdö och Kumlinge finns dessutom Ålands två starkaste historiska berättelser i Kastelholm och Bomarsund.

Den södra skärgården har också starka berättelser att erbjuda. Sottunga är ön som av yttre fiender bränts ner och byggts upp minst två gånger genom historien. Här föll bomberna under andra världskriget och här har både kungar och andra potentater hämtat kraft och samlat inspiration. Kökar har med sin franciskanerbakgrund en unik historia att visa upp och dessutom ett landskap som inte liknar andra, många hävdar att det är mycket vackrare!

Varför nämner jag då detta? För att den som berättar den bästa historien får de flesta besökarna och i besöksnäringen finns framtidens arbetsplatser. Detta är hela Ålands utmaning. 
Vi måste ständigt fundera på vad vi ska leva på i morgon, inte hur vi ska resa mellan våra öar i dag.

Sammanfattningsvis och några personliga betraktelser om broar och hamnar och tunnlar. En ny hamn på östra Föglö kopplar samman Sottunga och Kökar och skapar en viktig treenighet för potentiella besökare och större möjligheter för de som bor där i dag. Jag är medveten om att förändringar nästan alltid upplevs som försämringar men jag tror ändå såväl Kökarborna som Sottungborna över tid kommer att uppskatta tätare tidtabell och att bli en mer integrerad del av Föglö som ju geografiskt sett ligger närmare Lumparland.

Hamnen på västra Föglö ska man självklart fortsätta utreda och genomföra om det är ekonomiskt hanterligt. 
Bron över Prästösund ser jag som en mycket viktigare investering än en tunnel till Föglö och skälet till detta är omtanke om hela Åland. 
Samhällsekonomiskt hävdar jag att norra linjen är en oerhört viktig del av Ålands framtid och skälet till det är Åbo. Jag har tyvärr inga utredningar till stöd men magkänslan säger mig att det är oerhört mycket billigare att bygga en låg bro till Vårdö än en tunnel till Föglö. Om detta kan förverkligas växer fasta Åland ända till Hummelvik och skapar förutsättningar till en verklig kortrutt vidare till Kumlinge och därifrån till Brändö (som redan har kortrutt) och vidare till fasta Finland och Osnäs.

Ska vi även i framtiden skapa trygghet och jämställdhet mellan alla ålänningar behöver vi göra oss intressanta för vår omgivning. Detta är bra för såväl det landbaserade näringslivet som rederierna. Om diskussionen kring kortrutten kan sätta fart på det nödvändiga innehållet är det bra. 
Om detta bara landar i diskussion om broar och tunnlar och färjor har vi inte nått så långt.
Lagtinget börjar klockan 13.00 och kortrutten inleder. Lyssna gärna direkt på debatten.

PS Anledningen till att jag tycker den norra linjen är viktigast är närheten till Åbo. Från Osnäs tar det cirka en timme till Åbo. Från Galtby, dit södra linjen kopplar, tar det två timmar. Mellan Brändö och Osnäs är det trettio minuter medan sträckan Kökar till Galtby är två och en halv timme. Mer matematik än så behövs det inte för att begripa varför alla fiskbilar från Föglö väljer den norra linjen.


Viggen som trafikerar mellan Brändö och Osnäs har hittills skötts av Ålands landskapsregering men senare i vår tar Nordic Jet Line över driften. Det sparar rejält med pengar och säkerställer trafiken för lång tid framöver.
År 2006 satte teater-Ålands tungviktare Robert Liewendahl upp en pjäs till Kumlingeslagets minne. Bilden vet jag inte vem som tagit men här finns flera! Här resonerar Ålandstidningen kring vikten av att hålla historien vid liv.
Projektledare Ian Bergström presenterar Kortruttsmeddelandet i Ålands radio.

Presentationen av Kortruttsmeddelandet

Kommentarer

  1. Verklig kortrutt skapas då vi förkortar det tidsmässiga avståndet mellan Finland och Sverige/Europa via Åland. Idag tar det 11 timmar från Äbo till Stockholm och två+ timmar mellan Finland och Estland. Estlandstrafiken vinner årligen marknadsandelar medan trafiken via Åland minskar. Se https://www.facebook.com/jorgen.pettersson.5855?fref=ts

    Majoriteten av exporten från Åland går idag från Långnäs till Nådendal med Fjärdvägen. Lokala chaufförer/hamnpersonal lastar bilarna och släpen i Långnäs varifrån färjan utan chaufförer (kostnadsinbesparing) kör till Nådendal på 5 timmar. I Nådendal lossas färjan av lokala chaufförer.

    Farleden mellan Hummelvik och Torsholma går bitvis genom grunda vatten och är begränsad till 4,8 meter. Fjärdvägen har t ex en djupgång på 4,9 meter.

    En av orsakerna varför fiskbilarna gärna åker via Osnäs är att de ofta leverar fisk till börsbolaget Apetit i Gustavs. 25 november 2014 beslöt Apetit att stänga ned anläggning i Gustavs.

    Otto Hojar

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg