Om att jobba tillsammans
Under den gångna veckan har en underlig debatt förts kring det nuvarande landskapsandelssystemet. Det har begåtts misstag och det har kastats ord och det har räknats både med och utan huvud. Till vilken nytta frågar jag mig? De åländska kommunerna och Ålands lagting och landskapsregering borde dra åt samma håll, inte olika. Det skulle alla ålänningar vinna på. Jag skrev en debattartikel i ämnet och önskar er i övrigt en fin fredag och en trevlig helg.
Detta är i dag en rätt beskrivande bild av hur samarbetet mellan de åländska kommunerna och landskapsregeringen fungerar. Det borde inte vara så. |
Hela Åland måste spara
Med anledning av veckans debatt kring landskapsandelar är det viktigt att även lyfta fram nyanserna och den verklighet som gör att hela Åland måste spara.
Det är ett faktum att landskapsregeringen borde ha diskuterat resultaten från ÅSUB:s rapport, Uppföljning av landskapsandelsreformen 2008 (rapport 2012:7), med Ålands kommunförbund och Mariehamns stad i samband med förhandlingar om landskapsandelarna till kommunerna och staden.
Resultatet av det samrådet är långt från givet mot bakgrund av den verklighet som Åland befinner sig i. Det finns nämligen inga överlopps pengar att fördela och kollektiv glömska måste man alla bära ansvar inför.
Jag är i dag rätt häpen över Ålands kommunförbunds starka reaktion och övertygelse att det kan handla om så mycket som tre miljoner euro som kommunerna gått miste om. Den siffran är till precis alla delar gripen ur luften. Dessutom är jag förvånad över att kommunerna i sin egen budgetering inte räknat in dessa pengar eller i vart fall flaggat för att en förhandling/översyn skulle göras vilken kanske resulterat i mera pengar.
När finans- och näringsutskottet hörde representanter från Ålands kommunförbund, Mariehamns stad och Jomala kommun inför budgeten år 2014 lyfte ingen av de hörda frågan om denna justering. Det gjorde inte heller de utskottsmedlemmar som i andra sammanhang representerar kommunerna.
Detta gör mig förbryllad. Varför ansåg ingen av kommunernas representanter att detta var viktigt i budgetbehandlingen? Varför hade ingen kommun i sitt eget budgetarbete lyft frågan, om det nu skulle handla om substantiella belopp? Varför togs inte frågan upp i samband med hörandet i utskottet?
Kan det vara så enkelt att man inte hade koll på sina inkomster och nu, i eftertankens kranka blekhet, försöker skjuta över hela ansvaret på Ålands landskapsregering?
Det enklaste sättet att plocka upp frågan på nytt är att ge regeringen skulden för förbiseendet. Det ärliga vore att medge att man brustit i sin egen kontroll. Det viktigaste vore att konstatera det inträffade och jobba vidare mot att skapa liv och välfärd på hela Åland.
Den åländska ekonomin är satt under historiskt hård press. I arbetet med att tillsammans lösa detta för alla ålänningars bästa är intern konfrontation antagligen det sämsta alternativet. De åländska kommunerna bär ett lika stort ansvar för samhällsekonomin som Ålands landskapsregering. Allt sitter ihop och alla är vi beroende av samma kassa. Därför tycker jag Mariehamns stad och Ålands kommunförbund och den liberala oppositionen ska ta sig en rejäl titt i den egna spegeln innan man börjar kasta sten.
Den åländska välfärden vinner ingenting på att man som i forna Rom börja strida om huruvida de tidigare påvarna varit skäggbeprydda eller inte. Det saknar nämligen betydelse för framtiden. För att säkra framtiden för alla ålänningar är det viktigt att översynen av landskapsandelssystemet genomförs med såväl kraft som mod under år 2014.
Jörgen Pettersson (C)
Ordförande i finans- och näringsutskottet
Kommentarer
Skicka en kommentar