Med Grekland i tankarna

Hemma pågår Alandia Cup och ettusensjuhundra unga gör upp i fotboll. Det är glädje, förväntan, skratt och tårar i en blandning som aldrig tar slut. Föräldrar hejar, tröstar och umgås med varandra. Fotboll och idrott är som allra bäst när det vankas stora arrangemang. Men samtidigt långt härifrån går grekerna till valurnorna för att välja sitt parlament. Låter det bekant så är det det. Förra valet var för bara några månader sedan och måste alltså nu göras om. Det är i många bemärkelser ett val som hela Europa har att förhålla sig till. Det kan vara början på en nystart eller det kan vara början till slutet för euron sådan vi känner den. Och faller euron finns även risken att det europeiska samarbetet börjar krackelera. Det vore förödande för den fred som unionen betytt under de senaste femtio år (med undantag för den skam som sköljde över kontinenten när Balkan störtade samman i blodiga inbördeskrig). Det är med Grekland och valet som med ungdomsfotboll. Allt man kan göra från sidan är att heja på, hålla tummarna och hoppas på det bästa.