Som avslutningsmatch innehöll egentligen IFK-FC Honka allt. Utom möjligen riktigt välspelad fotboll – därtill var planen inte i skick. Det var kämpaanda och passion, det var vilja och kraft och mod. Är möjligen inte objektiv men IFK var det för dagen bättre laget och bara någon tånagel från att leda med ett eller två mål i första halvlek.
Matchen illustrerade också tydligt idrottens mer brutala sidor. Honka som tog ledningen med tolv minuter kvar var bronsmedaljörer med allt vad det innebar i tolv minuter. Då kvitterade IFK och förpassade bronspengarna till Jyväskylä och JJK. Vänjer mig aldrig riktigt vid att se ledsna förlorare. Men oavgjort var ett rättvist resultat, och kanske en god definition på säsongen som helhet. Här är förresten en rad med highlights från 2011 års Veikkausliiga. Världsklass!
Den perfekta matchen avslutades med den perfekta festen med spelare, ledare, frivilliga och många andra. Skämt och allvar i en, sade jag det?, perfekt kombination.
Nu stundar nya dagar, nya tag, nya utmaningar.
Ses.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åland flaggar för freden
Idag 30 mars firar vi en av Ålands tre officiella flaggdagar, högtidlighållandet av Ålands demilitarisering och neutralisering. Detta fört...
-
Den gamle skojaren Carl Gustaf Emil Mannerheim påminde mig en bloggläsare om i går. Det var bra, för då kan jag äntligen berätta historien o... -
I vanliga fall håller dagens gäster i Ålands lagting ställningarna vid den östra fronten, mot fienden Ryssland som startade det brutala anf...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar