lördag 10 juni 2017

Talet till Åland

I går var det festligt värre på Åland då vi firade självstyrelsedagen, den nionde juni. Hade äran att tala på torget och sade ungefär så här:
Kära ålänningar och alla andra som är här och hälsar på. Varmt välkomna till denna gröna lunga i de tusen lindarnas stad Mariehamn, där vi i dag högtidlighåller bildandet av den åländska självstyrelsen år 1922.

Tillsammans bygger vi vårt Åland. Vi skriver vår gemensamma historia och vi skapar vår framtid. Vi utgör alla oumbärliga delar i det liv vi lever. Vi skrattar, vi gråter, vi träffas och vi lever i trygghet och fred. Åland är en plats där alla ryms och där alla behövs.

Ser man tillbaka är det tack vare gemensamma ansträngningar som den åländska välfärden skapats. Sjöfarten som utgör stammen i vårt träd började med partrederier där stora och små delägare satsade pengar efter egen förmåga. Alla var med och alla var viktiga. Den åländska resan från ett fattigt ösamhälle till dagens välfärd har bara kunnat ske med hjälp av tillsammansskap. För att lägga stora pussel behövs även de minsta bitarna.

Åland är i dag större än någonsin. Vi är i dag fler än 29.000 som tillbringar våra vardagar här. Men vi borde ändå bli ännu fler för att hantera morgondagens utmaningar och därför är det särskilt skojigt att rikta ett speciellt välkomnande till alla er som valt att flytta till Åland.

I dag fyller vår självstyrelse aktningsvärda nittiofem år. Under denna tid har vi gått från stor fattigdom och förtvivlan över att inte få höra till Sverige till stolthet över en unik självstyrelse som gjort världens bästa vardag möjlig. Åland är i dag en liten plats med ett stort självförtroende och tilltro till den egna förmågan.

Detta ska vi tacka våra förfäder för en dag som denna. I år är det nämligen jämnt etthundra år sedan som Ålands folkhögskola i Finström var den definierande platsen för den blivande självstyrelsen. Den 20 augusti år 1917 kom ombud från Ålands sexton kommuner till skolan för att resonera kring framtiden för öriket. Det blåste snålt. Det väldiga ryska riket var på väg mot kollaps. Finland vädrade självständighet vilket även blev verklighet.

Ålänningarna var misstänksamma mot den nya staten som gjorde anspråk på öriket och vände sig till Sverige i väster, precis i den riktning som den förste talmannen Julius Sundblom än i dag pekar mot. Frågan avgjordes så småningom av Nationernas förbund som skapade självstyrelsen som vi sedan dess förädlat, förfinat och stärkt. Tack vare vår demilitarisering och neutralisering är vi i dag Fredens öar i hela världen.

Detta självstyrelsebygge har aldrig gått riktigt enkelt. Finland hade redan från början svårt att inlemma självstyrelsen i den nya republiken och ålänningarna var besvikna men valde att jobba framåt.

På den här tiden var även det svenska språket av större betydelse för Finland än i dag. Den unga nationen hade sina rötter i den tidigare stormakten Sverige som redan då var ett av världens mest utvecklade länder.

Mot den här bakgrunden ska vi betrakta vad som hänt sedan dess. Den åländska självstyrelsen har i olika omgångar vuxit och stärkts. Just nu väntar vi med spänning på Ålandskommitténs slutgiltiga betänkande som kommer om exakt en vecka. Kommittén har haft en svår men viktig uppgift och det råder höga förväntningar på resultatet. Det är dags att ta självstyrelsen till nästa nivå vilket tydligt illustreras av den armbrytning som uppstått mellan Åland och Finland i spåren av den finländska social- och hälsovårdsreformen. Den visar väldigt tydligt att självstyrelsen måste kunna klara finländska reformer på ett bättre sätt. I detta arbete är det också glädjande att se hur de åländska partierna står enade när hotet kommer utifrån. Det bådar gott inför framtiden.

Vår klumpsumma och skattegottgörelse ger oss ett visst manöverutrymme men inte tillräckligt. Innan vi även kan kontrollera våra inkomster är det svårt att ytterligare utveckla Åland. I dag tycks detta blott vara en önskedröm. Relationen till Finland tycks inte tillräckligt bra för att nå avgörande framgångar i vår strävan att stärka självstyrelsen på det finansiella planet. Det är ändå på sin plats att tacka alla inblandade i Ålandskommittén för gott arbete.

I år fyller republiken Finland etthundra år vilket vi på Åland gärna uppmärksammar. Det är en ansenlig ålder och den förpliktigar. Finland fick Åland i ett storpolitiskt beslut med förbehållet att utveckla självstyrelsen. Finland har i Åland en juvel i sin egen krona. Här är arbetslösheten låg och entreprenörskapet påtagligt. Tack vare Åland och de rederier som är verksamma här, vår knowhow och speciella ställning inom EU kan hela den finländska exporten och importen skötas på ett synnerligen konkurrenskraftigt vis.

Det är goda argument för att Finland i ännu högre grad än i dag borde använda sig av självstyrelsen i såväl nationellt som internationellt hänseende. Åland är med sin historia ett utmärkt exempel på krishantering när den är som bäst.

Därför är det hög tid att skapa ett Ålandsutskott i Finlands riksdag med modell från Danmark där man i både ord och handling hyllar och lyfter sina självstyrelser Färöarna och Grönland.

Åland har även en stark ställning i det Nordiska rådet som Britt Lundberg i dag leder.

Utveckling och framtid är aldrig enkelt. Ibland snubblar vi i våra försök, ibland kraschar vi på vägen. I strävan mot en bättre framtid gäller det att aldrig sluta jobba. Till skillnad mot gårdagen kan vi förändra morgondagen. Precis som vi gjorde i självstyrelsens början finns det bara ett sätt att nå framgång. Man måste glömma det som varit och eventuellt gått snett för att istället se framåt och lära av sina misstag. Det insåg Julius Sundblom och hans samtida och det ska vi göra även i dag. Vi lever i den bästa av världar, i Sveriges trygga skugga. Där hittar vi grunden för vårt språk, vår kultur och i allt högre grad vårt näringsliv. Desto mer det svenska språket trängs undan i Finland, desto viktigare blir vår kontakt med Sverige – både kulturellt och finansiellt.

I dag har Åland dessutom haft ett viktigt och uppskattat besök från Sveriges talman som understryker Sveriges roll i den Ålandsöverenskommelse som var ett resultat av självstyrelsen. Det är viktigt att veta. Sverige är i väldigt många avseenden en lika självklar del av den åländska vardagen som Finland. Så ska det vara och alldeles särskilt en dag som denna. Vi firar nittiofem år av framgångsrikt samhällsbygge. Ni har alla bidragit till detta.

Åland är resultatet av småskalighet, eget ansvar, framtidstro, starka visioner och goda grannar. Tack vare dessa framsynta och målmedvetna kommunala ombud som under diskreta former möttes i Ålands folkhögskola i Finström år 1917 har vi i dag en självstyrelse att fira.

Njut av dagen, vårda historien och se möjligheterna i morgondagen. Ha en fin självstyrelsedag och en skön sommar!

Så här såg det ut vid Julle-statyn i går kväll.

Den här bilden är lånad från Ålandstidningen där fler bilder finns att betrakta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

100 dagar kvar – jag är redo

I dag är det 100 dagar kvar till höstens lagtingsval och jag står till förfogande, starkare och helare än någonsin. Från att ha varit en nov...