Här är framtidens jobb
Varje år går cirka fyrahundra arbetsföra ålänningar i pension. Det betyder att andra får rycka in och ta hand om många av de jobben. Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) har sedan sex år tillbaka gjort en Arbetsmarknadsbarometer som blev offentlig i dag.
Där ser man spår av den omställningsbudget som Ålands landskapsregering genomförde våren 2011. Medan arbetsplatserna inom det privata väntas stiga med fyrtio platser blir det trettioåtta färre inom det offentliga. Det är ett trendbrott efter åren 2011 och 2012 då antalet offentliganställda växte med fyrtiofyra respektive sexton.
Till grund för barometern ligger intervjuer med cirka tvåhundrafemtio företag samt i stort sett alla offentliga arbetsgivare. Under de sex åren som Arbetsmarknadsbarometern tagits fram har trenden alltid gått åt rätt håll men kasten varit tvärare. Verkligheten har alltid svängt lite mer än prognoserna.
Arbetslösheten på Åland är drygt fyra procent eller den största siffran sedan lågkonjunkturen år 1997. Ändå är det ingenting mot länder som Spanien och Grekland där andelen arbetslösa uppgår till tjugosju procent eller Sverige och Finland där åtta procent av den arbetsföra befolkningen går utan jobb. Ungdomsarbetslösheten är på alla plan större.
En av de stora utmaningarna just nu är hushållens förtroende för framtiden. Sedan juli år 2011 har denna kurva pekat neråt i Sverige och Finland och inget tyder egentligen på en förändring. Med ett undantag. Den åländska konjunkturbarometern visar försiktigt uppåt, vilket inte är helt lätt att begripa. Tvärtom är det just nu flera företag i olika branscher som har det kämpigt och har tvingats permittera. Det började egentligen efter fjolårets högsäsong då avmattningen kom snabbare och tydligare än någon kunnat förutspå.
Det bottnar i en allmän oro och det problematiska i att både Finland och Sverige desperat behöver en verklig återhämtning i Europa – och där dröjer det. Istället för inflation råder därmed deflation i till exempel Sverige vilket spär på oron för social instabilitet i Europa.
På Åland klarar vi oss skapligt än så länge men den privata skuldsättningen är hög vilket kräver regelbundna inkomster.
Över till kärnfrågan, var finns egentligen framtidens jobb? Här, om man ska tro denna Arbetsmarknadsbarometer:
Där ser man spår av den omställningsbudget som Ålands landskapsregering genomförde våren 2011. Medan arbetsplatserna inom det privata väntas stiga med fyrtio platser blir det trettioåtta färre inom det offentliga. Det är ett trendbrott efter åren 2011 och 2012 då antalet offentliganställda växte med fyrtiofyra respektive sexton.
Till grund för barometern ligger intervjuer med cirka tvåhundrafemtio företag samt i stort sett alla offentliga arbetsgivare. Under de sex åren som Arbetsmarknadsbarometern tagits fram har trenden alltid gått åt rätt håll men kasten varit tvärare. Verkligheten har alltid svängt lite mer än prognoserna.
Arbetslösheten på Åland är drygt fyra procent eller den största siffran sedan lågkonjunkturen år 1997. Ändå är det ingenting mot länder som Spanien och Grekland där andelen arbetslösa uppgår till tjugosju procent eller Sverige och Finland där åtta procent av den arbetsföra befolkningen går utan jobb. Ungdomsarbetslösheten är på alla plan större.
En av de stora utmaningarna just nu är hushållens förtroende för framtiden. Sedan juli år 2011 har denna kurva pekat neråt i Sverige och Finland och inget tyder egentligen på en förändring. Med ett undantag. Den åländska konjunkturbarometern visar försiktigt uppåt, vilket inte är helt lätt att begripa. Tvärtom är det just nu flera företag i olika branscher som har det kämpigt och har tvingats permittera. Det började egentligen efter fjolårets högsäsong då avmattningen kom snabbare och tydligare än någon kunnat förutspå.
Det bottnar i en allmän oro och det problematiska i att både Finland och Sverige desperat behöver en verklig återhämtning i Europa – och där dröjer det. Istället för inflation råder därmed deflation i till exempel Sverige vilket spär på oron för social instabilitet i Europa.
På Åland klarar vi oss skapligt än så länge men den privata skuldsättningen är hög vilket kräver regelbundna inkomster.
Över till kärnfrågan, var finns egentligen framtidens jobb? Här, om man ska tro denna Arbetsmarknadsbarometer:
• Ingenjör i materialteknik samt erfarna elingenjörer.
• Chaufförer.
• VVS:are, servicemontörer, byggnadsplåtslagare och mattläggare.
• Farmaceuter och försäljare inom handeln.
• Styrmän, maskinister, matroser, IT-personal, förare av tunga fordon, serverings- och kökspersonal samt städpersonal med utbildning.
• Kockar.
• Kontorspersonal inom bank och försäkring.
• Webbdesigner, copywriter, kompetent resebyråpersonal, projektledare, programmerare, finsktalande kundtjänstpersonal, dataspecialister, kosmetologer, elingenjörer, ekonomipersonal, arbetsledare, erfarna redovisare.
• Tandhygienister, ridterapeut, läkare, frisörer, behandlingsassistent, mjukvaru- och weebbutvecklare.Det är alltså, mot bakgrund av det sista, som det alltid varit. Den största utmaningen inför framtiden är den vanliga. Vad vill du egentligen bli?
Den åländska Arbetsmarknadsbarometern är nu publicerad och visar på viss tillväxt inom den privata sektorn men färre antal anställningar i det offentliga. Det går alltså åt rätt håll. |
Kommentarer
Skicka en kommentar