Nu är dags att bygga tunnel
Det råder nog inga tvivel om att den åländska skärgården just nu genomlider en slags pyspunka. Då finns det bara en sak att göra – reparera det som är trasigt.
Därför skrev jag en insändare om behovet att bygga en Föglötunnel nu och inte i morgon. Ännu en bro och ännu en färja löser enligt min mening ingenting och skapar egentligen inga förutsättningar för förändring.
Så här lyder texten:
Om man inte riktigt tror på skärgårdens möjligheter att vara en del av den åländska framtiden, då ska man bygga en bro för 27 miljoner euro och köpa en ny färja för 47 miljoner euro.
Därför skrev jag en insändare om behovet att bygga en Föglötunnel nu och inte i morgon. Ännu en bro och ännu en färja löser enligt min mening ingenting och skapar egentligen inga förutsättningar för förändring.
Så här lyder texten:
Om man inte riktigt tror på skärgårdens möjligheter att vara en del av den åländska framtiden, då ska man bygga en bro för 27 miljoner euro och köpa en ny färja för 47 miljoner euro.
Om man däremot vill att skärgården ska knytas närmare Åland och på riktigt åstadkomma en förändring när det gäller befolkningstillväxten, då ska man bygga en tunnel mellan Degerby och Svinö för 135 miljoner euro.
Jag väljer att tro på det senare och är beredd att börja bygga.
Det finns många skäl varför en till synes dyrare tunnel är att föredra framför att göra som man alltid gjort. Alternativ ett går lös på 74 miljoner euro och håller 20-30 år. Sedan måste man börja om igen utan att ha nått någonstans, egentligen. Alternativ två finansieras av privata intressen och betalas av på säg trettio år. Detta blir antagligen en plusaffär från dag ett i jämförelse med bro- och färjinvesteringen. Fördelarna är många fler och omöjliga att uppskatta värdet på:
Det finns många skäl varför en till synes dyrare tunnel är att föredra framför att göra som man alltid gjort. Alternativ ett går lös på 74 miljoner euro och håller 20-30 år. Sedan måste man börja om igen utan att ha nått någonstans, egentligen. Alternativ två finansieras av privata intressen och betalas av på säg trettio år. Detta blir antagligen en plusaffär från dag ett i jämförelse med bro- och färjinvesteringen. Fördelarna är många fler och omöjliga att uppskatta värdet på:
- Landskapet Åland behöver inte investera en enda euro i projektet. Finansieringen sker genom årliga ”avbetalningar”.
- Två färjor kan dras in; Föglölinjen och en på den södra linjen/ tvärgående.
- Investeringen finansieras i första hand av institutionella placerare med höga krav på säker avkastning. Detta kan handla om pensionsfonder, försäkringsbolag och liknande.
- Mängden utsläpp från skärgårdstrafiken minskar samtidigt med 6.000 ton koldioxid per år. Bara Föglötrafiken beräknas minska med 3.000 ton vilket betyder hållbarhet.
- Efter trettio år är tunneln betalad och övergår utan kostnad i landskapets ägo. Därefter handlar det om vanligt vägunderhåll.
Detta avser jag fortsätta arbeta för. Jag vill att hela Åland ska ges förutsättningar att leva.
|
Kommentarer
Skicka en kommentar