fredag 18 mars 2016

Walesa jr och Östersjön

Att resa är att möta människor. Bryssel var inget undantag. Där kryllade av folk som varit med när historia skapats och strukturer förändrats. Fast en fastnade starkare än alla andra i mitt minne. Han heter Jarosław Wałęsa och är från Polen. Jarosław är europaparlamentariker med ansvar för att bland annat driva igenom en förvaltningsplan för Östersjöns fiske. Det arbetet gick i mål på tisdagskvällen och dess innehåll kan ni läsa mer om i ett pressmeddelande längre ner i texten. Det var emellertid långt ifrån det som fastnade i minnet. Jarosław Wałęsa är nämligen son till Lech Wałęsa och därmed ättling till en av världens absolut viktigaste demokratikämpar; nästan i kaliber med Nelson Mandela. Om Lech Wałęsa har jag skrivit vid upprepade tillfällen och inte minst därför var det en extraordinär upplevelse att sitta öga mot öga med sonen till fadern.

Jag måste därför ställa frågan: var du stolt eller skräckslagen när Polen frigjorde sig från Sovjetunionen år 1980. Då var Jarosław fyra år gammal men har ändå tydliga minnen; av en mycket lycklig barndom, trots allt elände.
”Jag minns otroliga känslor, hur folk dansade på gatorna och hjälpte varandra genom besvärligheterna. Det var solidaritet och kärlek på riktigt”, säger han.
År 1981 arresterades fadern Lech och fördes till Moskva. Kvar blev modern med sex små barn och ett i magen. Då ställde grannar och vänner upp och såg till att familjen klarade sig.

I ungdomsåren utvecklade Jarosław Wałęsa ändå ett slags hat gentemot politik i största allmänhet.
”Den hade tagit min far ifrån mig och jag ville göra något helt annat. Fast... min mor tyckte annorlunda och egentligen jag med. Efter att ha berättat för henne att folk ville jag skulle göra saker åt dem och att jag själv också ville förändra sade hon väldigt tydligt: ’sluta gnälla, börja arbeta!’”
Så blev det. Jarosław tog sin examen i samhällslära och började till och med arbeta för fadern. Något som inte var helt okomplicerat.
”Han gav mig sparken typ tre gånger per vecka men så småningom började vi förstå varandra bättre.”
Innan vårt möte var över berörde vi också, kort, Österjöns fiskeriplan vilket inte gav så värst mycket men ett citat fastnade:

”Vi kan inte som vissa miljörörelser menar bara stänga Östersjön”, sade Jarosław Wałęsa.

Det har han helt rätt i. Hållbarhet är inte samma sak som att bromsa. It’s the economy, stupid, som man aldrig får glömma.

Det här pressmeddelandet skickades senare ut från EU-parlamentarikern Nils Torvalds och hans åländske specialmedarbetare Anton Nilsson:

Pressmeddelande: Överenskommelse nådd om fisket i Östersjön 
Sent på tisdagskvällen nåddes en överenskommelse i trepartssamtalen mellan Europaparlamentet, Europeiska Unionens Råd och EU-kommissionen om den fleråriga förvaltningsplanen för fisket i Östersjön. De berörda arterna är torsk, strömming (sill) och vassbuk (skarpsill).
Förhandlingarna mellan institutionerna har varit svåra och pågått i över ett års tid. 
Under hösten 2015 pausades förhandlingarna av Europaparlamentets rapportör Jarosław Wałęsa (EPP, Polen) efter att en gemensam linje med det lettiska ordförandeskapet i rådet inte kunde nås. Arbetet fortsatte dock efter att det luxemburgiska ordförandeskapet tog över frågan och det avslutas nu under det nederländska ordförandeskapet. 
Det finns flera orsaker till att förhandlingarna dragit ut på tiden. Först och främst har det faktum att det är den första flerårsplanen som antas efter att beslut gjordes 2013 om EU:s reformerade fiske politik och det har funnits många frågetecken att räta ut. Det är också den första planen i vilken Europaparlamentet varit delaktig och det har funnits en ovana hos både rådet och kommissionen i att ha en tredje part med i viktiga fiskeriförhandlingar. En tredje förklaring är att kommissionen redan då förslaget på planen lanserades, kommunicerade att de planerar använda den som en modell för kommande planer i andra havsområden. Det har gjort att många medlemsstater intresserat sig för arbetet kring planen, även om de kanske inte själva varit berörda av fiskbestånden i Östersjön. 
Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP), som representerat den liberala ALDE-gruppen i förhandlingarna, förklarar:
”Rådet har haft ett antal medlemsstater som fungerat som osynliga förhandlare kring bordet. Problemet är att dessa medlemsstater inte har haft något som helst intresse för varken Östersjöns fiskare eller fiskebestånd, utan deras fokus har helt legat på att få en plan som sedan kan användas för andra vattenområden. Det har gjort förhandlingarna alldeles oerhört besvärliga. Hade alla parter fokuserat på Östersjön hade vi haft en plan för länge sedan.”
Den stora meningsskiljaktigheten har varit kvoternas storlek. Den gemensamma fiskeripolitiken i EU kräver att kvoterna ska sättas enligt principen om ”maximalt hållbart uttag” men det har inte rått enighet kring hur stor flexibilitet den principen medgivit.
”Historiskt sett har rådet ägnat sig åt ett fruktansvärt överfiske. Det har därför varit mycket viktigt för oss i Europaparlamentet att planen säkerställer att rådet inte kan missbruka sin makt närde årliga kvoterna fastställs. Vi har fått ett resultat som kanske inte är optimalt från vår sida, men det är extremt viktigt att vi nu har fått en plan som i alla fall begränsar möjligheterna till överfiske”, säger Torvalds. 
”Vi är också glada för att planen medger en flexibilitet som kan hjälpa till att motverka de problem med ett för tätt vassbuksbestånd vi sett i norra Östersjön.”
Den överenskomna texten ska nu sammanställas för att sedan röstas om i Europaparlamentet och rådet under våren. 
Nästa stora fiskerelaterade lagförslag som kommer att behandlas i EU presenterades nyligen av EU-kommissionen. Förslaget handlar om tekniska åtgärder för förvaltning av fisket. Åtgärderna omfattar bland annat specifikationer för redskap som används under fisket, men också bestämmelser kring storlek på den fisk som får tas i land.
”Lagförslaget om tekniska åtgärder är givetvis av stor vikt för våra fiskare och jag ska göra mitt bästa för att spela en så aktiv roll som möjligt i frågan.”
Jarosław Wałęsa berättade om sin far Lech och konsten att leva med en ikon. Till vänster åländske specialmedarbetaren Anton Nilsson.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Med hopp om förbättring

Jag betraktar mig inte som en blivande gnällgubbe som klagar över skräp på gatan. Hellre plockar jag upp det själv. Inte tycker jag hellre d...